Det talas mycket om olika generationer i vår tid. Särskilt då det gäller problem. Det påpekas att människor ur olika åldersgrupper har svårt att förstå varandra och besvärligt med samarbete. Man har så olika smak, humor och världsbild så risken är stor att alla generationer håller sig för sig själva.
Men, jag är tacksam att få tillhöra en kategori som upplever raka motsatsen. Som evangelist har jag verkligen fått inspireras av generationerna före mig. Och till min glädje har jag fått se hur yngre kollegor har velat påverkas av det som min åldersgrupp har haft ansvar att föra vidare.
Peter Andersson, Pär Alfredsson och jag i samtal
Foto Sändaren Karin Schönström
Visserligen visar olika evangelistgenerationer stora skillnader i omvärldsanalys, möteskultur och evangelisationsmetoder. Men det viktigaste är överförbart från tid till tid: Budskapet och hängivenheten. Detta är tidlöst. Där har vi full gemenskap över generationsgränserna. Detta fanns hos apostlarna och fortsatte genom hela kyrkohistorien i olika skeenden och fram till de stora folkväckelserna. Det är en eld som brinner också nu. Den får aldrig slockna!
För min del mötte jag den elden redan som barn. Jag minns hur jag som 10-åring vägrade att missa ett enda väckelsemöte under flera veckor, därför att jag ville höra evangelisten Evert Sandström predika. Han fångade mitt pojkhjärta. Under tonåren tog jag starka intryck av hans kollega Åke Joelsson. Han satte märken i min själ som aldrig försvinner. Samma sak hände då jag som student på Lidingö fick relatera till Berthil Paulson en del. Det slog gnistor om honom. Han inspirerade!
Berthil Paulsson, Åke Joelsson
Att dessa förebilder inte alls var jämngamla med mig, saknade totalt betydelse. Det klickade perfekt mellan oss och de överförde eld ifrån sina hjärtan till mitt. För resten! Dessa förebilder hänvisade i sin tur till generationerna före dem, t.ex. Josef Roth, Karl Agaton Esslof eller Frank Mangs. Eldöverföringen har pågått länge.
Frank Mangs, Josef Roth
Med dom erfarenheterna gav jag mig iväg på min evangelistbana, som en stafettlöpare som övertagit ansvaret från dom som löpt tidigare. Och varje gång jag tänkt på dessa förebilder har jag känt inspiration och vägledning i min tjänst. Därför var det självklart för mig att be till Gud om att hitta nya evangelister i de yngre generationerna, de som kom efter mig.
Så blev det. Gud gav mig möjlighet att få föra elden vidare. Flera ungdomar har genom åren följt mig som medarbetare i kampanjer och evangelisationsläger. Många av dessa är nu hängivna pastorer som brinner för att förmedla evangeliet om Jesus. Givetvis har dom inspirerats också från många andra håll. Men jag är glad att jag fick vara med på ett hörn, för att föra vidare det som jag fått mig anförtrott.
Niklas Piensoho och Carl-Olof Hultby-86
Carl-Olof Hultby och Daniel Röjås-01
Inte heller här har åldersskillnaden haft någon betydelse. Vi har verkligen känt att vi ”dragit åt samma håll”. Och i många fall har samarbetet inneburit vänskap för resten av livet. Vi träffas nu och då. Det händer att vi samarbetar igen. Och ibland är vi varandras ”bollplank”. För en tid sedan samlades vi under en hel dag på Götabro Kursgård för undervisning, samtal, bön och gemenskap. En dag då vi ”blåste liv i varandras evangelistgåvor”.
Hultbykretsen 2019
Foto Sändaren Karin Schönström
Den dagen deltog Lennart Åkerlund Kungälv, Jerry Gegerfelt Tibro, Anders Westman Frillesås, Frida Blomberg Linköping, Daniel Röjås Boxholm/Mjölby, Niklas Piensoho Filadelfia Stockholm, Pär Alfredsson Equmeniakyrkan, Stanley Karlman Karlshamn och Peter Andersson Ulricehamn. Några fler ingår i vår ”krets”, men hade förhinder att delta just den dagen.
Det fantastiska är att flera av dessa kollegor nu själva håller på och för elden vidare till ytterligare kommande generationer. Men det intressanta är att dessa stafettväxlingar inte skapar likriktning! Inte blev de som följde mig några Hultby-kopior. Och inte blev jag någon ny Åke Joelsson, även om jag som tonåring drömde om det. Inte heller blev Åke någon ny Frank Mangs, osv. Varje individ har sin unika person och kallelse som Gud vill förlösa. Och alla har sin tid att verka i.
Men, det viktigaste känner vi igen från tid till tid; budskapet och hängivenheten. Den elden vill vi föra vidare!